Mitt
hjärta brister, mina ögon svämmar över...vilka vackra
dikter Maria!
Det känns som du såg rakt in i mig........
Längtan
och
Väntan
Vad man kan förvänta sig
Inte hoppas
inte tro
inte så förmätet
nånsin ta något för givet
För om man hoppas
tror
tar för givet
försvinner det
0m man låtsas att man inte ser
hör
bryr sig
kanske man bara får
Och så kan man säga
hoppsan
det där var inget jag
hoppades
trodde på
kanske ens ville ha
Hon och han
Munnen röd
mörkt blodröd
Kort svart hår
Hon vet att ögonen är blå
fastän han blundar
Pannan mörkare än kinderna
Fingrarna långa
böjda
vita
med rosa små naglar
Det översta skinnet har lossnat från bröstkorgen
där är rosa
annars är han vit
så vit
Hon vill värma honom
vågar inte ta upp honom
Han kallnar
Varför har han fått en grön duk?
De andra får gula filtar!
Han får vara i kylskåp över natten
Hon får med sig en sömntablett hem
Varje natt föder hon sin döda son
igen
och igen
Till en liten blomma
Lilla rosenknopp
varför slår du aldrig ut?
Hur länge ska jag vänta?
Har jag gödslat fel?
Borde jag vattnat på nåt annat sätt?
Var solen för varm?
Står krukan fel?
Du är så vacker
men så torr
och stel
Maria Bergèrus
Dikterna som lästes vid begravningen
Lilla lutande rosenknopp,
vill
du idag ej vakna?
Vet
du ej, att solen gått opp
och alla små blommor
dig sakna?
Solen brände för hett igår.
I natt föll regnet i strömmar.
Aldrig mera solen förmår
att väcka dig
ur dina drömmar.
B.S Ingemann
Du var som ett
solsken,
du var glädje och liv,
du mindes oss alltid om vår:
Om skönhet och lycka,
om framtidstro,
om alllt som i fägring står.
Så kom en afton,
när sol gått ner;
när ej någon lycka mer fanns.
Ingen blomdoft fanns mer,
ingen framtidstro,
själva sommaren miste sin glans
och ändå är du oss så nära....
Astrid Andersson
Säg inte, att ingenting
blir kvar
av den vackraste fjärilen
livet gav.
Säg inte, att vingarnas färg
bleknar bort
och försvinner i vinden
som stoft, som stoft.
Om
fjärilens kropp
måste gömmas i grav,
är ändå den svindlande
flykten kvar!
Bo Setterlind